– Jag vill först och främst tacka svenska folkets för det stöd vi har i vår kamp för rättvisa löner till våra livsviktiga yrken där vi tingats ta till strejk för att få arbetsgivaren att ta sitt ansvar, säger Anna-Karin Eklund ordförande Vårdförbundet.
– Nu är det bevisat att kommuner och landstings ekonomiska status inte är det som avgör vilken lön våra medlemsgrupper har. Det handlar istället om viljan att värdera vår kunskap och våra yrkesgruppers betydelse för ett bra resultat i vården. Pengar finns. Nu är det upp till bevis för politiker och Sveriges Kommuner och Landsting att ta sitt ansvar att fördela välfärdens resurser rättvist så att vi också kan få vår rättmätiga lön, säger Anna-Karin vidare.
Landstingens ekonomi och dess löneutfall
Landsting
Nettotillgångar (tkr)
Förhandlingsresultat
Östergötlands läns landsting
4 196
3,9%
Jönköpings läns landsting
2 156
5,0%
Hallands läns landsting
1 534
5,0%
Västerbottens läns landsting
1 486
2,7%
Norrbottens läns landsting
1 257
*
Gävleborgs läns landsting
1 172
2,9%
Blekinge läns landsting
944
4,0%
Västmanlands läns landsting
940
3,3%
Västra Götalands läns landsting
931
5,0%
Jämtlands läns landsting
880
3,5%
Södermanlands läns landsting
712
4,4%
Kalmar läns landsting
681
4.0%
Västernorrlands läns landsting
656
3,0%
Kronobergs läns landsting
489
4,0%
Dalarnas läns landsting
357
5,8%
Uppsala läns landsting
175
2,3%
Örebro läns landsting
-19
4,0%
Värmlands läns landsting
-139
3,5%
Stockholms läns landsting
-2 227
2,1%
Skåne läns landsting
-5 048
*
*Uppgift saknas
De tio starkaste kommunerna och dess löneutfall
Kommun
Nettotillgångar (tkr)
Förhandlingsresultat
Skellefteå
9 662
4,00%
Linköping
9 355
4,25%
Helsingborg
3 870
2,30%
Stockholm
3 861
2,25%
Halmstad
2 927
3,71%
Solna
2 869
2,11%
Huddinge
2 218
2,10%
Södertälje
2 205
2,70%
Västerås
1 771
2,90%
Sollentuna
1 735
2,33%
Ekonomiskt svagaste kommunerna
Kommun
Nettotillgångar (tkr)
Förhandlingsresultat
Göteborg
- 4 184
3,00%
Gotland
- 1 264
3,27%
Eskilstuna
- 931
3,55%
Karlskrona
- 704
3,00%
Nacka
- 659
2,70%
Jönköping
- 591
4,00%
Håbo
- 571
2,50%
Sundsvall
- 516
4,20%
Ekerö
- 513
2,01%
Ronneby
- 512
3,00%
De tio ekonomiskt svagaste kommunerna och deras förhandlingsresultat visar att det inte är den ekonomiska bärkraften som har betydelse för vad kommunerna ger i lönekuvertet. Exempelvis Göteborg som har de sämsta nettotillgångarna av alla kommuner har gett (hela) 3 procent i löneutfall, detta kan jämföras med Helsingborg som tredje starkaste kommun som har ett utfall på enbart 2,3 procent. Starka kommuner som Stockholm, Solna och Huddinge har bara gett ett löneutfall på dryga två procent jämfört med ”svagare” kommuner som Gotland, Eskilstuna, Karlskrona, Jönköping, Sundsvall och Ronneby som alla ger utfall på mellan 3 och 4,2 procent. Detta visar att det inte handlar om pengarna utan om just viljan och fördelning av välfärdens resurser.
och dess löneutfall
Kommun
Nettotillgångar (tkr)
Förhandlingsresultat
Skellefteå
9 662
4,00%
Linköping
9 355
4,25%
Helsingborg
3 870
2,30%
Stockholm
3 861
2,25%
Halmstad
2 927
3,71%
Solna
2 869
2,11%
Huddinge
2 218
2,10%
Södertälje
2 205
2,70%
Västerås
1 771
2,90%
Sollentuna
1 735
2,33%
Ekonomiskt svagaste kommunerna
Kommun
Nettotillgångar (tkr)
Förhandlingsresultat
Göteborg
- 4 184
3,00%
Gotland
- 1 264
3,27%
Eskilstuna
- 931
3,55%
Karlskrona
- 704
3,00%
Nacka
- 659
2,70%
Jönköping
- 591
4,00%
Håbo
- 571
2,50%
Sundsvall
- 516
4,20%
Ekerö
- 513
2,01%
Ronneby
- 512
3,00%
De tio ekonomiskt svagaste kommunerna och deras förhandlingsresultat visar att det inte är den ekonomiska bärkraften som har betydelse för vad kommunerna ger i lönekuvertet. Exempelvis Göteborg som har de sämsta nettotillgångarna av alla kommuner har gett (hela) 3 procent i löneutfall, detta kan jämföras med Helsingborg som tredje starkaste kommun som har ett utfall på enbart 2,3 procent. Starka kommuner som Stockholm, Solna och Huddinge har bara gett ett löneutfall på dryga två procent jämfört med ”svagare” kommuner som Gotland, Eskilstuna, Karlskrona, Jönköping, Sundsvall och Ronneby som alla ger utfall på mellan 3 och 4,2 procent. Detta visar att det inte handlar om pengarna utan om just viljan och fördelning av välfärdens resurser.
|
